Hur får man jämn värme i hela huset, del två

Jag har fått en del frågor om detta inlägg https://bystan.nu/hur-far-man-jamn-varme-i-hela-huset/

Det är inte helt självklart hur man ska koppla in temperatursensorn som jag använder för att styra en fläkt som fördelar värmen.

Temperatur-differensbrytare TowiTek

Fördelen med just denna (och liknande) sensorer är att de inte bara mäter värmen i det varma rummet som en termostat gör. Utan den mäter värmen i det varma rummet och jämför med värmen i det kalla rummet.

Om skillnaden är större än inställt värde så drar fläkten igång. Dessutom kan man ställa ett minsta värde för det varma rummet. Det vill säga, om det varma rummet är under säg 21 grader så startar inte fläkten alls, även om det föreligger en temperaturskillnad. Vill man inte använda denna funktion så drar man ner den inställningen till botten.

Så här ska termostaten kopplas in om den sitter i det varma rummet:

Koppla temperaturstyrenhet

I praktiken så blir det dock mer som nedan då man normalt använder vanlig två ledad kabel med stickpropp från uttaget till fläkten, och sedan samma kabeltyp från fläkt till temperaturstyrenheten.

Koppla temperaturstyrenhet i praktiken

Om du skulle vilja sätta styrenheten i det kalla rummet i stället (enklast är att har styrenheten i det rum du oftast befinner dig för att enklast kunna justera den) så förlänger du den första termistorn som sitter i uttag 4 och 5 istället och ser till att den hamnar i det varma rummet.

12 volts fläkt

Om man föredrar en 12-volts fläkt istället så kan man koppla enligt nedan. Fördelen med det är att man får en sladd från transformatorn till temp-styr enheten och sedan ytterligare en sladd direkt från temp-styrenheten till fläkten. Om man kör 220 volts fläkt så måste man ju ha två kontakter i uttaget. En för transformatorn och ytterligare en för fläkten.

Dessutom slipper man koppla starkström. Tänk dock på att transformatorn måste klara fläktens effekt, annars går den sönder, eller i värsta fall överhettas och kan orsaka brand.

Koppla temperatur styr enhet med en 12 volts fläkt.

 

Snabbfix för trasiga sollampor

Solcellslampor säljs i parti och minut överallt, och de kostar inte så mycket heller. Men om man nu vill undvika slit- och slängprincipen så långt det är möjligt så bär det emot att slänga saker som visserligen har fått en törn, men som fortfarande fungerar.
Så här såg två av mina lampor ut efter vintern. (Ja, jag har dem ute även på vintern. Det piggar upp när de lyser, speciellt på den mörka årstiden.)

Trasig solcellslampa

Den ena sabbade kommunen när de var ute och slamsög i höstas (eget avlopp). Den andra dog när altandörren slog upp (lampan satt för nära dörren).

Ovan ser du plast”pluggen” som i båda bilderna pekas ut av en röd pil. Dessa lampor gick av på undersidan av denna ”plugg” och lämnade ett hål, som jag använde för att sticka igenom en franskskruv av lagom längd som jag hittade i en låda. Det skulle naturligtvis gått bra med något annat också, men detta var enklast. Kanske att man kan behöva borra upp hålet lite, men i detta fall så gick det bra ändå. Jag använde snabbepoxy från Biltema. Epoxy fyller bättre än lim och ger en hård och hållbar lagning såvida man rengjort delarna från fett och olja, så den fäster ordentligt.

Plugg och skruv härdarEpoxy är tvåkomponent, så man behöver blanda hälften epoxy, och hälften härdare. Eftersom detta är snabbepoxy så får man skynda på lite med att lägga på en rejäl klutt runt undersidan av skruvhuvudet och trycka fast skruven mot botten av plastpluggen. Så får den hänga och härda ordentligt.

solcellslampa färdig
Som ny fast bättre 😉

Här är en liten film som kan vara till hjälp;

 

Hur ska man olja altaner nu för tiden?

Ingen har väl missat att det kommit ut ny vattenemulgerad olja avsedd för att olja altaner och annat. Det är vanlig linolja ”upplöst” i vatten. Att emulgera olja i vatten är inget konstigt. Det har skett i djurvärlden sedan urminnes tider. Det kallas mjölk.

Vi som inte är tjugo längre kanske minns spektaklet på 70-talet när terpentinet byttes ut mot lacknafta. Terpentin är ett, för trä, väldigt bra lösningsmedel. Det är inget konstigt, eftersom det kommer ifrån skogen. Vanligtvis är det en biprodukt från massatillverkning, men det går att tappa direkt från t.ex. tall och sedan destillera fram. Lacknafta, även kallad mineralterpentin, är en produkt som tillverkas av mineralolja. Tyvärr varierar sammansättningen av lacknafta ganska mycket mellan olika tillverkare. Det skiljer sig vad gäller typ av råolja man utgått ifrån, och dessutom finns det en mängd olika framställningsprocesser.

Att man tog bort terpentinet har att göra med att den anses vara betydligt mer cancerframkallande än lacknafta. Lacknafta har dock en egenskap som inte är så rolig. Den löser nämligen upp ligninet i träet. Lignin är ett bindemedel i trä. Man kan, om man vill, likna trä vid ett kompositmaterial där cellulosa står för fibrer och ligninet är bindemedlet, limmet, som ger träet dess styrka.

ligninskadat trä

På bilden ser du hur det ser ut efter några år. Denna möbel är målad, men har varit enbart oljad under många år dessförinnan. Man kan tydligt se hur lacknaftan har löst upp trä där det är mjukt och lämnat årsringarna, som är betydligt hårdare. Det ger det typiska räffelmönster man kan se (och känna) på i princip allt trä som varit behandlat med lacknafta/olja under ett antal år.

Men, nu har det kommit alternativ. Olja som bärs av vatten. Ska man lita på den?
Själv har jag använt den i tre år nu och jag är positivt överraskad. Det är betydligt snällare mot träet, och dessutom så blir inte altangolvet svart/mörkt, utan snarare lite vitare. När man tvättar ett golv som har varit behandlat med lacknafta/olja så bildas ett svart ”klet” som kan vara lite besvärligt. Att tvätta av altangolvet inför en ny oljning om det är behandlat med vatten/olja är betydligt lättare. Så hur gör man?

1. Tvätta av golvet först. Att olja fast skiten är ingen bra idé och du kommer ångra dig när du åker på att byta golvet för att det är svart…
Använd medel som säljs till ändamålet, eller någon alkalie lagom utspädd. Själv kör jag med samma alkalie som jag använder till att förtvätta bilar med. Det blir soprent 😉 Det går att borsta upp skräpet med en piassavakvast och skölja bort med en vattenslang, men en högtryckstvätt underlättar betydligt.

2. Låt torka. Ja, just. Tills det är torrt. En nackdel som jag märkt med vatten/olja är att träet behöver vara ännu något torrare än vad som krävs med lacknafta/olja. Inte så konstigt. Hur ska en vattendränkt bräda kunna suga åt sig mer vatten? Man vill ju inte att oljan enbart ska lägga sig på ytan.

3. Lägg på olja med en bred pensel. Själv är jag lat, så jag använder ett förlängningsskaft istället för att krypa på knäna. Du ska ändå inte måla, utan snarare slabba på så mycket olja som träet klarar av utan att det rinner av. Är altanen rätt gjord så kommer överskottsoljan att rinna mot centrum av golvbrädorna, inte ut mellan sprickorna. Det har att göra med hur man vänder brädorna när man skruvar fast dem.

Bred pensel med förlängningsskaft

En annan nackdel med olja/vatten är att om det inte sugs upp till fullo av träet så bildas ”fläckar” av fasttorkad olja som lagt sig ovanpå träet. Det är väl ingen skada med det, men det kan se lite konstigt ut med blanka fläckar här och var. Dessutom blir dessa fläckar hala när det regnar. Dessa fläckar kan uppstå även med lacknafta/olja, men inte lika lätt.

Oljefläckar på altan

Jag har upptäckt att det enklaste tillvägagångssättet för att slippa detta problem är att olja altanen sent på eftermiddagen, när det har varit en fin dag. Slabba på redigt, som vi säger här i länet. Låt sedan altanen vara tills nästa morgon. Då går du ut och torkar bort överflödig olja. Gör du detta innan solen bränt fast överskottsoljan så är det lätt gjort. Jag sveper ett gammalt tygstycke, i år en t-shirt, runt en kvast och moppar upp resterna.

T-shirt runt en kvast

Tänk på att linolja kan självantända, så släng trasorna på ett säkert sätt, eller elda upp dem. Hos mig brukar de få gå ett varv till som oljetrasor, men då får man förvara dessa på ett genomtänkt och säkert sätt. (Plåthink med lock långt ifrån allt brännbart.)

Färdig oljad altan

Så här ska det se ut när det är klart. Väloljat, och inga fläckar.

Denna altan är ca 12 år gammal och det svarta från lacknafta/olja-tiden  börjar försvinna på grund av de årliga tvättarna.

Vad detta svarta består av vet jag inte. Men jag gissar på svartmögel kombinerat med alger… Rätt skönt att slippa det i alla fall.

 

Hur skapa värme ur inget?

Ibland behöver man tänka lite fritt. Om man försöker leva så att man ger så lite avtryck i miljön som möjligt så har man många val att göra. De flesta ganska komplicerade eller svåra att komma igång med. Men ibland kan man få en del gratis. Ett exempel är att värma huset så billigt och energi- /miljöeffektivt som möjligt. Hur gör man då? Det enklaste är ju att ta hand om den värme som redan finns  genom att inte släppa ut den. Men ok, om man inte har ett nybyggt ”självvärmande” hus som är så isolerat att det i stort sett räcker med värmen som skapas i huset naturligt för att värma det, då får man titta på hur man enkelt kan tillföra värme. Jag tipsade tidigare om ”Gratis värme är gott” där man kan använda fönster för att skapa luftburen värme. Men man kanske inte vill hänga hela fasaden full med fönster?

Många har idag byggt till så kallade ”pensionärskuvöser”, sommarrum, inglasade altaner, konservatorier (kärt barn har många namn…). Då upptäcker man snart att det blir ganska varmt där. Även om det inte är så varmt ute. Denna värme kan man ju utnyttja mer eller mindre gratis framförallt under vår och försommar, men även under hösten. Men hur gör man det smartast och framförallt enklast och billigast?

Vår altan ligger i anslutning till vårt sovrum, och vägg i vägg med tvättstugan samt vardagsrummet.
Var störs vi minst av fläktljud? Jo, i tvättstugan. Alltså får fläkten sitta i anslutning mellan sommarrummet och tvättstugan. Som tur är finns redan en ventil där.
Nu, hur ska man styra denna fläkt? Den ska ju gå igång när värmen i sommarrummet är över ca 22 grader (så det är varmare än vad det är i huset). Men när det börjar närma sig 25 grader inomhus så kanske det räcker med värme?

Jag köpte denna;

dubbeltermostat
Länkar till produkten på AliExpress, så länge den finns kvar. Om länken inte fungerar, gör en sökning på ”12V-2-channel-thermal-sensor-temperature-control” eller liknande.

Det är två elektroniska termostater ihopbyggda på ett pcb-kort. Detta går ju att göra med två separata termostater också, men det blir inte lika snyggt 😉
Utöver denna, eller liknande, så behöver du en låda till termostaten, en transformator (om du har en elektronisk termostat) och förstås en fläkt. Den ena sensorn (två svarta små komponenter som sticker ut till vänster) får man löda bort och förlänga med en liten sladd. Termostaten sätts enklast inomhus. Sedan drar man ut ena sensorn till sommarrummet. Enklast drar man den sladden genom ventilen. Den andra sensorn känner av temperaturen i det kalla rummet och kan sitta kvar.

Ovan går ju utmärkt att göra även med två mekaniska växlande termostater. Men då måste man oftast sätta ena i varma rummet och den andra i det kalla, då mekaniska termostater vanligen har en fast känselkropp, som inte går att förlänga. Fördelen är att man slipper en transformator. Men sådana brukar man ändå få en hög av med tiden.

Får man göra detta själv? Ja, så länge du ansluter termostat o fläkt via en stickkontakt. Du får inte koppla in det fast i elnätet. För att minimera ev. problem kan man använda 12v-fläkt och köra även den på transformatorn, men jag har en vanlig värmeflyttare som går på 220 volt. Se till att du är säker på att du gjort rätt innan du kopplar in något i eluttaget.

 

Hur får man jämn värme i hela huset?

När man eldar med ved, eller har annan typ av punktvärme i ett hus så kommer man förr eller senare att börja fundera på hur man ska få värmen att sprida sig lite bättre i huset. I vårt hus så värmer vi mestadels med kaminen i vardagsrummet. Som backup brukar jag ha luft-värmeväxlaren inställd på 18-19 grader. Det vill säga sovtemperatur. På det sättet så är det lite för kallt när man kommer hem, och kaminen tänds upp ganska snabbt. Men det blir aldrig utkylt eller ohyggligt kallt på morgonen.

Problemet med både kamin och luft-värmeväxlare är att de avger värmen vid en punkt i huset och sedan får det sprida sig bäst det vill. Luft-värmeväxlaren har en bra fläkt i sig, men den räcker inte till om man inte har en öppen planlösning.

KaminSå, vad göra? I vardagsrummet har jag tagit upp en ventil i taket som går till övervåningen. Det kan tyckas märkligt eftersom värme borde gå upp automatiskt. Men det blir kallt där uppe om man stänger den. Där har jag numera ingen fläkt alls. Det behövs inte eftersom den sitter precis över kaminen och därför går en tillräckligt stor del av den varma luften upp i alla fall. Om man behöver så är det lätt att lägga i en liten datafläkt eller annat, men det är skönt att ha så få ( och så tysta) fläktar i huset som möjligt. Att ha en ventil i taket över kaminen är inte alls ovanligt i äldre hus. Om du har det, täck inte för den.

Det var det enkla. Men om man vill flytta runt värmen på samma plan i huset så krävs det någon form av fläktar. Vanliga badrumsfläktar av enklare slag duger gott för funktionen, men om du är som jag så försök att titta lite på vilken ljudnivå de avger. Normalt ligger de runt 32-35db i ljud. Det är alldeles för mycket anser jag. Det är inga problem att hitta fläktar som inte låter mer än 26-27db vid 3 meters avstånd. (Det är avståndet man normalt mäter ljud vid från innefläktar.) De kostar lite mer, men det är det värt.

Att sänka ljudnivån med endast 6 decibel innebär att tre fjärdedelar av ljudet försvunnit. Tyvärr är det mänskliga örat inte riktigt överens med db-skalan och eftersom uppfattningen om ljud är djupt personligt, så är det svårt att förutsäga det exakta resultatet. 0 db är det lägsta ljudet en människa kan uppfatta. +3 db innebär att man dubblar ljudet. Så för varje +3 db innebär det att ljudtrycket har fördubblats. Men man brukar säga att för en normalt hörande person så innebär en ökning på 10 db att man upplever att ljudet fördubblats i styrka. Men i själva verket så är det då ca 10 gånger starkare.

Fläkt med väggenomföringNär du hittat den tystaste fläkten du känner att du vill betala för, så behöver du styra den på något sätt. Ett enkelt sätt är att sätta en termostat i det varma rummet. Då kommer fläkten att starta och gå så fort det blir för varmt i vardagsrummet.  Det brukar finnas så kallade värmeflyttare att köpa i set.

Smart? Jo visst, men målet var ju att få jämn temperatur i huset. Dessa skyfflar runt överskottsvärmen när det blir för varmt i vardagsrummet, men fläkten kommer att snurra och gå även om du har jämn temperatur i huset, såvida vardagsrummet är varmt nog.

Inte bra nog. Så jag hittade denna;

Temperatur-differensbrytare TowiTekDet är en temperaturstyrningsmodul med två avkännare.  (De två små svarta sakerna, kallade termistorer, som är skruvade i de blå socklarna.) Den ena känner av det varma rummet. Den andra känner av det kalla rummet. Du måste alltså förlänga ena termistorn med en sladd så du kan ha en kännare i varje rum. Efter detta använder du ena vredet för att ställa in lägsta temperatur i det varma rummet. Sedan använder du det andra vredet för att ställa in minsta acceptabla temperaturskillnad.

Nu går fläkten när det är varmt nog i vardagsrummet och fortfarande störande stor temperaturskillnad. Men när temperaturen utjämnats i huset så stänger fläkten av. Du hittar ingen fläkt som är tystare än en som är avstängd. 😉 Tryckknappen på modulen ovan används för att tvinga avstängt eller på.

Så här kan det se ut innan kanaler kommit dit. Ventilen går från vardagsrummet till sovrummet, som ligger precis intill.

värmeflyttare

Den röd-svarta kabeln är från en 12-volts transformator som driver temperaturavkännaren. Den svarta sladden som går in i fläkten är kabeln för termistorn som sitter i sovrummet. Den vita sladden som går in under fläkten är 220 volt. Den vita sladden som går från fläkt till temperaturavkännare bryter eller slår till ström beroende på om fläkten ska vara på eller inte. När man är färdig, så gömmer man kablarna i en liten kanal.

Från sovrumssidan ser det ut så här;

ventil sovrumJag fick karva ur lite av taklisten för att få den så högt som möjligt. Den svarta sladden som går under taklisten, till höger om ventilen, är för termistorn som jag dragit iväg en bit från själva ventilen. Kanske hade varit snyggare med en vit sladd, men det hade jag ingen.

Resultat: Alltid jämn värme i huset. Jag har samma lösning för att få in värme i tvättstugan. Dessa två fläktar räcker för att få någorlunda jämn värme hos oss.

För lite mer detaljerad instruktion om hur du kopplar in sensorn se inlägget https://bystan.nu/hur-far-man-jamn-varme-hela-huset-del-tva/

 

Håll värmen inomhus

När man bytt fönster till superenergiglas och huset är skapligt isolerat så märker man, om man använder en värmekamera, att trots det strålar mycket värme ut genom väggen ändå. Speciellt där elementen sitter. I ett äldre hus, som mitt, så sitter oftast elementen under fönstren. Detta för att motverka kallraset som man får med äldre typer av fönster.

Att man får en viss värmeutstrålning är ju inte så konstigt då elementen vanligen är mycket varmare än omgivningen. De flesta element ger dessutom lika mycket värme på baksidan, mot väggen, som de gör ut mot rummet. Så hur löser man detta?

Jag hittade en smidig lösning på Clas Ohlson, men jag har sett dem även på Jula.

Isolerskiva

Det är en tunn bitumen (?) /gummimatta som är folierad på insidan. Man fäster den enklast med vanlig dubbelhäftande mattejp. Snyggt? Vet inte, men värmestrålningen genom väggen försvann mer eller mindre.

Från rummet så ser det ut som nedan;

2015-03-20 11.30.18Det syns ju, men det är inget som stör, anser jag. Det är i alla fall en enklare lösning än att börja med fläktar och annat för att förhindra strålningsläckage av värme. Folien drar ingen ström och låter inget.

Dessutom blir det mindre spindelnät och damm bakom elementen har jag märkt. Kanske spindlarna inte gillar att fästa sina nät på folieytan, eller så gör den glatta ytan att dammet inte fastnar så lätt som det gör på väggen.

 

Gratis värme är gott

Om man har lite prylar över så får man hitta på något vettigt att använda det till. I detta fall så hade jag ett fönster över. Något glas i fönstret var dessutom trasigt, men det var kopplade fönster (dubbelglas) så det gjorde inte så mycket.

sol-luft-värmare

Jag började med att ta bort innerglaset så det endast blir ett glas kvar. Detta för att inte stänga ute solljuset mer än absolut nödvändigt. Sedan satte jag en byggskiva på baksidan av fönsterkarmen, så det blir som en liten låda. I denna låda satte jag först svart marktäckningsväv som ”solfångare”. Det fungerade i två år, sedan var väven helt bortbränd. Så i version 2.0 så använde jag istället lite korrugerad svart takplåt. Materialet som ska fånga värmen ska vara så mörkt som möjligt. Helst svart, då det suger åt sig så mycket värme som bara går. Solfångarmaterialet ska sitta mitt i lådan, så att luften kan röra sig fritt på båda sidor. Vill man vara pedant så kan man isolera lådan lite för att öka verkningsgraden.

luftinsläpp

Lådan sitter mot väggen med hjälp av tre vinklar nedtill och en upptill. Markeringen i ovan bild visar ett av luftinsläppen. I denna variant har jag satt ett luftinsläpp i framkanten på båda sidor. Det har jag sedan täckt med insektsnät så man slipper få in allsköns oknytt inuti lådan.
I nedan skiss ser du principen för sol-luft-värmaren. Luftutsläppet sitter på baksidan i mitten av lådan och är anslutet in i rummet som ska värmas med ett ventilationsrör.

På insidan sitter en anonym liten ventil. För att kunna stänga av om det blir för varmt (eller för kallt) så har jag satt en öppningsbar ventil. Dessutom sitter en liten datorfläkt bakom ventilen för att pusha på luften lite extra vid behov. För det mesta använder jag den inte. Denna värmer gästrummet och det blir varmt nog utan fläkt.

Ventil

Så hur fungerar det då? Från tidig vår till sen höst räcker denna för att värma gästrummet. Den värmer ganska gott även på vintern, om solen är framme. Kostnaden för mig var en styck ventil på insidan, resten är återanvänt eller överblivet material, så det är väl inte så dåligt?

 

Spara ryggen

Ofta har man behov av att förvara saker. Till exempel en jordfräs. Den används kanske två gånger om året. Resten av tiden ska den förvaras på något smart sätt. Försöker man fälla ihop den och ställa den under en bänk eller dylikt så blir det inte en snäll arbetsställning för ryggen när man ska lyfta in och ut denna klump.

Den blir dessutom lätt ohanterlig om man har behov av att flytta på den tillfälligt.

En enkel lösning på problemet är att göra små ”trallar” med hjul. Denna är gjord av överblivna stumpar med 45x45mm takläkt samt ett par bitar byggskiva (OSB-skiva, används ofta bakom gipsväggar så att man kan skruva upp saker.) Enklaste sättet är att använda typ spånskive- eller trallskruv för att skruva skivan i listerna. Sedan skruvar man fyra hjul i dessa. För att kunna hantera och styra trallen när man drar den ut och in, eller fram till dörren, så använder man bäst två stycken fasta hjul i framkant och två stycken svängbara hjul i bakkant. Då kan man ”styra” utan att den går iväg åt alla håll.

Trall av spillvirke

Här är en bild på min lösning. Den fungerar dessutom som förvaring för motorsågen. Det blir gärna lite dammigt i ett garage som du ser. Snart dags för vårstädning.

Över mitt garage har jag en vind där jag förvarar diverse grejer som jag inte behöver så ofta. Tyvärr är det ett snedtak som går ända ner i golvet, så man kan bara stå i mitten.

Istället för att lyfta ut kartonger med saker för att komma åt det man behöver, så har jag gjort liknande trallar som jag packar upp grejorna på och sedan kan jag dra ut dom i mittgången, ta det jag vill ha, och skjuta tillbaka dem igen. Mycket praktiskt och betydligt snällare mot ryggen. Man behöver inte använda några lyft-vrid rörelser överhuvudtaget.

Ja, det tar lite tid att fixa dessa trallar, men när det är gjort så är det väl värt det. Man kan dessutom fixa någon i taget så känns det inte lika jobbigt att få ordning.

 

En bastu kräver dusch

Vi har en bastu på baksidan av tomten. Jag byggde den så den skulle klara 6 personer utan att det blir trångt, och innan man kommer in i själva bastun så finns ett litet rum där man kan byta om, sitta och ta det lugnt samt givetvis duscha. Eftersom den ligger en bit från själva huset så har vi inget varmvatten utdraget dit, utan vi använder en direktvärmare. Jag har skrivit lite om sådana även i inlägget ”Varmvatten i garage”.

clage3Just denna är en Clage på 7kw. Den uppmärksamme ser genast att värmaren sitter upp och ner. Det kommer sig av en maildiskussion jag hade med importören av Clage. Eftersom just denna värmare arbetar under tryck från vattnet så har det inte så stor betydelse åt vilket håll den monteras. Att jag satte den upp och ner är för att det ska gå lätt att tappa ur den om man inte använder bastun på ett tag. Risken är annars att det fryser om t.ex. strömmen skulle gå eller liknande om man är bortrest.

Poängen med denna är att den stänger av bastuaggregatet när du tar varmvatten. (Du kan se två vita elledningar gå in i värmaren uppifrån. Den ena är ström till värmare, den andra är ström från värmare till bastuaggregat.)

Om den inte fungerade så, så skulle både vattenvärmaren på 7kw och bastuaggregatet på 6 kw kunna slå på samtidigt. Det blir 13kw tre-fas, vilket är ungefär lika med 20 Ampere. (Provräkna här.) De flesta (inklusive mig) har inte mer än 16A i huvudsäkring, så det skulle inte gå många sekunder. Nackdelen är ju att när någon använder duschen så stängs värmen i bastuaggregatet tillfälligt av. Det har inte varit något problem för oss, men kan ju bli ett problem om man har ”långduschare” hemma.

Den svarta ”sladden” som syns på bilden är en värmekabel, som går ett varv inne i värmaren och sedan följer kallvattenröret en bit ner i marken, så att det inte ska frysa. Det vita plaströret är varmvatten ut. Utöver det sitter ett frostskyddselement direkt under. Anas på bilden.

clage2Det isolerade röret som kommer upp från golvet är kallvattnet. På den sitter en vanlig kulventil (blank med blått handtag) så man kan stänga av vattnet, samt en liten koppling med en grön slang på. Om man stänger av vattnet med kulventilen och sedan öppnar kranen i duschkabinen  samt den lilla kranen som slangen sitter på så töms vattenvärmaren på vatten. Ingen mer frysrisk. Bra när man åker bort, men annars är vattnet på. Den tar ju ingen ström så länge den inte används.

Hur bra blir då detta? Vi har en temperatur på kallvattnet som är ca 11 grader, och denna värmer vattnet ca 16-20 grader när det flödar genom värmaren. Det betyder att duschvattnet är på ungefär 30 grader. Tyvärr är det lite i lägsta laget. När jag valde värmare så tittade jag även på en 9kw värmare. Den hade nog varit bättre då den borde ha höjt temperaturen med ca 4.5 grader till förutsatt samma vattenflöde. Det hade varit bättre, men då hade jag varit tvungen att säkra upp från 16A till 20A för 9kw blir nästan 14A= 2A kvar till resten av huset… Att säkra upp ett steg skulle kostat (när jag gjorde detta för några år sedan) en tusenlapp extra om året så det avstod jag ifrån. Vem behöver fler fasta kostnader? Duschen fungerar utmärkt efter en bastu. Vill man duscha länge eller varmare så får man knata över till huset. Clage:s värmare kan du hitta på ett flertal ställen, inkl. K-rauta.

 

Ventilera utan att bli ruinerad

Ett hus behöver ventilation. Ett problem med det brukar vara att man gärna blir hänvisad till ganska dyra lösningar som återvinner en del av värmen i en central värmeväxlare. Ofta sitter den uppe på vinden. Men om man har ett äldre hus kanske man inte har möjlighet att installera en sådan lösning. T.ex. så har mitt hus ingen vind. Dessutom är detta en väldigt dyr lösning, som tar många år att betala sig, om den någonsin gör det.

I Storbritannien har man länge byggt hus som varit så dragiga så man knappt behövt ventilation. Emoticon petar näsan (dum) Men på senare tid så har man försökt att höja standarden genom att införa lite striktare byggregler. Detta har medfört att de har många ventilationslösningar som är tänkta att vara ”ad hoc” och monteras i efterhand. Eftersom energin är dyr även där, så har fokus varit att hitta ventilationslösningar som är prisvärda, men ändå ger en bra återvinning av värmen från bortventilerad luft. Tyvärr är dessa svåra att hitta här, och även om man hittar dem, så är de flera gånger dyrare än att beställa dem. (Prisjämförelsen gällde när jag sökte efter en badrumsfläkt med värmeåtervinning hösten 2014.)

Jag skaffade mig en liknande den till vänster;

Fläkt med värmeåtervinningInte så särdeles snygg, men ganska smart. Denna fungerar så att den har två fläktar som drivs av en och samma motor. Den ena fläkten suger ut gammal dålig luft, och den andra fläkten suger in frisk luft, fast bara hälften så mycket som blåses ut. Luften passerar över en enkel värmeväxlare i plast, och sedan genom ett filter innan det blåses in i rummet. Det ger upp till 80% värmeåtervinning. Det är faktiskt väldigt bra. I många fall lika bra eller bättre än en stor central värmeväxlare.

Installationen är så enkel som att byta ut den gamla fläkten och röret som leder luften ut. Röret som följer monteringssatsen till denna har en ”brygga” i mitten som separerar ut- och inkommande luft. Poängen är sedan att den går konstant på väldigt låg effekt (ställbart) för att hålla luften frisk. Den finns med fuktsensor som ställer upp effekten automatiskt om det blir fuktigt. T.ex. när man duschar. Sedan återgår den till normalt.

Känslan i badrummet är mycket fräschare nu än när jag hade en vanlig fläkt som gick igång när det var fuktigt p.g.a. dusch och som sedan stängdes av helt. Det känns också varmare av någon anledning. Man tycker annars att det skulle bli kallare när man har ventilation på hela tiden.
Fläkt med värmeåtervinning, typen med minnesstenJag tittade även på en modell som liknar denna. Den här varianten ger ännu något bättre återvinning av värmen. Upp till 90% påstås det av tillverkarna. Denna fungerar lite annorlunda. Den är snyggare till att börja med. Den är inte klumpigare än en vanlig fläkt. Återvinningen sker genom en minnessten. Fläkten suger ut luft ur huset. Luften passerar minnesstenen och värmer den. Sedan vänder fläkten automatiskt varv och blåser in luft i huset. Denna luft passerar också över minnesstenen och tar åt sig värmen ifrån den under vägen in i huset. När det blir fuktigt så kör den enbart ut luften tills balansen återställts.

Jag föredrog dock den förra modellen då den också återvinner värme när man forcerar fläkten. Det känns som en smartare lösning i ett badrum. Men om man hade haft behov av att ventilera ett sovrum, en gäststuga eller vinden, så skulle jag nog ha valt denna lite smidigare modell istället. Den är dock nästan dubbelt så dyr. Den förra ligger på 1500 och denna på ca 3000kr om man beställer från England. Inte så farligt kan jag tycka. Enklast att hitta dem är väl via Ebay.