Hur ska man olja altaner nu för tiden?

Ingen har väl missat att det kommit ut ny vattenemulgerad olja avsedd för att olja altaner och annat. Det är vanlig linolja ”upplöst” i vatten. Att emulgera olja i vatten är inget konstigt. Det har skett i djurvärlden sedan urminnes tider. Det kallas mjölk.

Vi som inte är tjugo längre kanske minns spektaklet på 70-talet när terpentinet byttes ut mot lacknafta. Terpentin är ett, för trä, väldigt bra lösningsmedel. Det är inget konstigt, eftersom det kommer ifrån skogen. Vanligtvis är det en biprodukt från massatillverkning, men det går att tappa direkt från t.ex. tall och sedan destillera fram. Lacknafta, även kallad mineralterpentin, är en produkt som tillverkas av mineralolja. Tyvärr varierar sammansättningen av lacknafta ganska mycket mellan olika tillverkare. Det skiljer sig vad gäller typ av råolja man utgått ifrån, och dessutom finns det en mängd olika framställningsprocesser.

Att man tog bort terpentinet har att göra med att den anses vara betydligt mer cancerframkallande än lacknafta. Lacknafta har dock en egenskap som inte är så rolig. Den löser nämligen upp ligninet i träet. Lignin är ett bindemedel i trä. Man kan, om man vill, likna trä vid ett kompositmaterial där cellulosa står för fibrer och ligninet är bindemedlet, limmet, som ger träet dess styrka.

ligninskadat trä

På bilden ser du hur det ser ut efter några år. Denna möbel är målad, men har varit enbart oljad under många år dessförinnan. Man kan tydligt se hur lacknaftan har löst upp trä där det är mjukt och lämnat årsringarna, som är betydligt hårdare. Det ger det typiska räffelmönster man kan se (och känna) på i princip allt trä som varit behandlat med lacknafta/olja under ett antal år.

Men, nu har det kommit alternativ. Olja som bärs av vatten. Ska man lita på den?
Själv har jag använt den i tre år nu och jag är positivt överraskad. Det är betydligt snällare mot träet, och dessutom så blir inte altangolvet svart/mörkt, utan snarare lite vitare. När man tvättar ett golv som har varit behandlat med lacknafta/olja så bildas ett svart ”klet” som kan vara lite besvärligt. Att tvätta av altangolvet inför en ny oljning om det är behandlat med vatten/olja är betydligt lättare. Så hur gör man?

1. Tvätta av golvet först. Att olja fast skiten är ingen bra idé och du kommer ångra dig när du åker på att byta golvet för att det är svart…
Använd medel som säljs till ändamålet, eller någon alkalie lagom utspädd. Själv kör jag med samma alkalie som jag använder till att förtvätta bilar med. Det blir soprent 😉 Det går att borsta upp skräpet med en piassavakvast och skölja bort med en vattenslang, men en högtryckstvätt underlättar betydligt.

2. Låt torka. Ja, just. Tills det är torrt. En nackdel som jag märkt med vatten/olja är att träet behöver vara ännu något torrare än vad som krävs med lacknafta/olja. Inte så konstigt. Hur ska en vattendränkt bräda kunna suga åt sig mer vatten? Man vill ju inte att oljan enbart ska lägga sig på ytan.

3. Lägg på olja med en bred pensel. Själv är jag lat, så jag använder ett förlängningsskaft istället för att krypa på knäna. Du ska ändå inte måla, utan snarare slabba på så mycket olja som träet klarar av utan att det rinner av. Är altanen rätt gjord så kommer överskottsoljan att rinna mot centrum av golvbrädorna, inte ut mellan sprickorna. Det har att göra med hur man vänder brädorna när man skruvar fast dem.

Bred pensel med förlängningsskaft

En annan nackdel med olja/vatten är att om det inte sugs upp till fullo av träet så bildas ”fläckar” av fasttorkad olja som lagt sig ovanpå träet. Det är väl ingen skada med det, men det kan se lite konstigt ut med blanka fläckar här och var. Dessutom blir dessa fläckar hala när det regnar. Dessa fläckar kan uppstå även med lacknafta/olja, men inte lika lätt.

Oljefläckar på altan

Jag har upptäckt att det enklaste tillvägagångssättet för att slippa detta problem är att olja altanen sent på eftermiddagen, när det har varit en fin dag. Slabba på redigt, som vi säger här i länet. Låt sedan altanen vara tills nästa morgon. Då går du ut och torkar bort överflödig olja. Gör du detta innan solen bränt fast överskottsoljan så är det lätt gjort. Jag sveper ett gammalt tygstycke, i år en t-shirt, runt en kvast och moppar upp resterna.

T-shirt runt en kvast

Tänk på att linolja kan självantända, så släng trasorna på ett säkert sätt, eller elda upp dem. Hos mig brukar de få gå ett varv till som oljetrasor, men då får man förvara dessa på ett genomtänkt och säkert sätt. (Plåthink med lock långt ifrån allt brännbart.)

Färdig oljad altan

Så här ska det se ut när det är klart. Väloljat, och inga fläckar.

Denna altan är ca 12 år gammal och det svarta från lacknafta/olja-tiden  börjar försvinna på grund av de årliga tvättarna.

Vad detta svarta består av vet jag inte. Men jag gissar på svartmögel kombinerat med alger… Rätt skönt att slippa det i alla fall.

 

Hur skapa värme ur inget?

Ibland behöver man tänka lite fritt. Om man försöker leva så att man ger så lite avtryck i miljön som möjligt så har man många val att göra. De flesta ganska komplicerade eller svåra att komma igång med. Men ibland kan man få en del gratis. Ett exempel är att värma huset så billigt och energi- /miljöeffektivt som möjligt. Hur gör man då? Det enklaste är ju att ta hand om den värme som redan finns  genom att inte släppa ut den. Men ok, om man inte har ett nybyggt ”självvärmande” hus som är så isolerat att det i stort sett räcker med värmen som skapas i huset naturligt för att värma det, då får man titta på hur man enkelt kan tillföra värme. Jag tipsade tidigare om ”Gratis värme är gott” där man kan använda fönster för att skapa luftburen värme. Men man kanske inte vill hänga hela fasaden full med fönster?

Många har idag byggt till så kallade ”pensionärskuvöser”, sommarrum, inglasade altaner, konservatorier (kärt barn har många namn…). Då upptäcker man snart att det blir ganska varmt där. Även om det inte är så varmt ute. Denna värme kan man ju utnyttja mer eller mindre gratis framförallt under vår och försommar, men även under hösten. Men hur gör man det smartast och framförallt enklast och billigast?

Vår altan ligger i anslutning till vårt sovrum, och vägg i vägg med tvättstugan samt vardagsrummet.
Var störs vi minst av fläktljud? Jo, i tvättstugan. Alltså får fläkten sitta i anslutning mellan sommarrummet och tvättstugan. Som tur är finns redan en ventil där.
Nu, hur ska man styra denna fläkt? Den ska ju gå igång när värmen i sommarrummet är över ca 22 grader (så det är varmare än vad det är i huset). Men när det börjar närma sig 25 grader inomhus så kanske det räcker med värme?

Jag köpte denna;

dubbeltermostat
Länkar till produkten på AliExpress, så länge den finns kvar. Om länken inte fungerar, gör en sökning på ”12V-2-channel-thermal-sensor-temperature-control” eller liknande.

Det är två elektroniska termostater ihopbyggda på ett pcb-kort. Detta går ju att göra med två separata termostater också, men det blir inte lika snyggt 😉
Utöver denna, eller liknande, så behöver du en låda till termostaten, en transformator (om du har en elektronisk termostat) och förstås en fläkt. Den ena sensorn (två svarta små komponenter som sticker ut till vänster) får man löda bort och förlänga med en liten sladd. Termostaten sätts enklast inomhus. Sedan drar man ut ena sensorn till sommarrummet. Enklast drar man den sladden genom ventilen. Den andra sensorn känner av temperaturen i det kalla rummet och kan sitta kvar.

Ovan går ju utmärkt att göra även med två mekaniska växlande termostater. Men då måste man oftast sätta ena i varma rummet och den andra i det kalla, då mekaniska termostater vanligen har en fast känselkropp, som inte går att förlänga. Fördelen är att man slipper en transformator. Men sådana brukar man ändå få en hög av med tiden.

Får man göra detta själv? Ja, så länge du ansluter termostat o fläkt via en stickkontakt. Du får inte koppla in det fast i elnätet. För att minimera ev. problem kan man använda 12v-fläkt och köra även den på transformatorn, men jag har en vanlig värmeflyttare som går på 220 volt. Se till att du är säker på att du gjort rätt innan du kopplar in något i eluttaget.

 

Hur får man jämn värme i hela huset?

När man eldar med ved, eller har annan typ av punktvärme i ett hus så kommer man förr eller senare att börja fundera på hur man ska få värmen att sprida sig lite bättre i huset. I vårt hus så värmer vi mestadels med kaminen i vardagsrummet. Som backup brukar jag ha luft-värmeväxlaren inställd på 18-19 grader. Det vill säga sovtemperatur. På det sättet så är det lite för kallt när man kommer hem, och kaminen tänds upp ganska snabbt. Men det blir aldrig utkylt eller ohyggligt kallt på morgonen.

Problemet med både kamin och luft-värmeväxlare är att de avger värmen vid en punkt i huset och sedan får det sprida sig bäst det vill. Luft-värmeväxlaren har en bra fläkt i sig, men den räcker inte till om man inte har en öppen planlösning.

KaminSå, vad göra? I vardagsrummet har jag tagit upp en ventil i taket som går till övervåningen. Det kan tyckas märkligt eftersom värme borde gå upp automatiskt. Men det blir kallt där uppe om man stänger den. Där har jag numera ingen fläkt alls. Det behövs inte eftersom den sitter precis över kaminen och därför går en tillräckligt stor del av den varma luften upp i alla fall. Om man behöver så är det lätt att lägga i en liten datafläkt eller annat, men det är skönt att ha så få ( och så tysta) fläktar i huset som möjligt. Att ha en ventil i taket över kaminen är inte alls ovanligt i äldre hus. Om du har det, täck inte för den.

Det var det enkla. Men om man vill flytta runt värmen på samma plan i huset så krävs det någon form av fläktar. Vanliga badrumsfläktar av enklare slag duger gott för funktionen, men om du är som jag så försök att titta lite på vilken ljudnivå de avger. Normalt ligger de runt 32-35db i ljud. Det är alldeles för mycket anser jag. Det är inga problem att hitta fläktar som inte låter mer än 26-27db vid 3 meters avstånd. (Det är avståndet man normalt mäter ljud vid från innefläktar.) De kostar lite mer, men det är det värt.

Att sänka ljudnivån med endast 6 decibel innebär att tre fjärdedelar av ljudet försvunnit. Tyvärr är det mänskliga örat inte riktigt överens med db-skalan och eftersom uppfattningen om ljud är djupt personligt, så är det svårt att förutsäga det exakta resultatet. 0 db är det lägsta ljudet en människa kan uppfatta. +3 db innebär att man dubblar ljudet. Så för varje +3 db innebär det att ljudtrycket har fördubblats. Men man brukar säga att för en normalt hörande person så innebär en ökning på 10 db att man upplever att ljudet fördubblats i styrka. Men i själva verket så är det då ca 10 gånger starkare.

Fläkt med väggenomföringNär du hittat den tystaste fläkten du känner att du vill betala för, så behöver du styra den på något sätt. Ett enkelt sätt är att sätta en termostat i det varma rummet. Då kommer fläkten att starta och gå så fort det blir för varmt i vardagsrummet.  Det brukar finnas så kallade värmeflyttare att köpa i set.

Smart? Jo visst, men målet var ju att få jämn temperatur i huset. Dessa skyfflar runt överskottsvärmen när det blir för varmt i vardagsrummet, men fläkten kommer att snurra och gå även om du har jämn temperatur i huset, såvida vardagsrummet är varmt nog.

Inte bra nog. Så jag hittade denna;

Temperatur-differensbrytare TowiTekDet är en temperaturstyrningsmodul med två avkännare.  (De två små svarta sakerna, kallade termistorer, som är skruvade i de blå socklarna.) Den ena känner av det varma rummet. Den andra känner av det kalla rummet. Du måste alltså förlänga ena termistorn med en sladd så du kan ha en kännare i varje rum. Efter detta använder du ena vredet för att ställa in lägsta temperatur i det varma rummet. Sedan använder du det andra vredet för att ställa in minsta acceptabla temperaturskillnad.

Nu går fläkten när det är varmt nog i vardagsrummet och fortfarande störande stor temperaturskillnad. Men när temperaturen utjämnats i huset så stänger fläkten av. Du hittar ingen fläkt som är tystare än en som är avstängd. 😉 Tryckknappen på modulen ovan används för att tvinga avstängt eller på.

Så här kan det se ut innan kanaler kommit dit. Ventilen går från vardagsrummet till sovrummet, som ligger precis intill.

värmeflyttare

Den röd-svarta kabeln är från en 12-volts transformator som driver temperaturavkännaren. Den svarta sladden som går in i fläkten är kabeln för termistorn som sitter i sovrummet. Den vita sladden som går in under fläkten är 220 volt. Den vita sladden som går från fläkt till temperaturavkännare bryter eller slår till ström beroende på om fläkten ska vara på eller inte. När man är färdig, så gömmer man kablarna i en liten kanal.

Från sovrumssidan ser det ut så här;

ventil sovrumJag fick karva ur lite av taklisten för att få den så högt som möjligt. Den svarta sladden som går under taklisten, till höger om ventilen, är för termistorn som jag dragit iväg en bit från själva ventilen. Kanske hade varit snyggare med en vit sladd, men det hade jag ingen.

Resultat: Alltid jämn värme i huset. Jag har samma lösning för att få in värme i tvättstugan. Dessa två fläktar räcker för att få någorlunda jämn värme hos oss.

För lite mer detaljerad instruktion om hur du kopplar in sensorn se inlägget https://bystan.nu/hur-far-man-jamn-varme-hela-huset-del-tva/