Snabbfix för trasiga sollampor

Solcellslampor säljs i parti och minut överallt, och de kostar inte så mycket heller. Men om man nu vill undvika slit- och slängprincipen så långt det är möjligt så bär det emot att slänga saker som visserligen har fått en törn, men som fortfarande fungerar.
Så här såg två av mina lampor ut efter vintern. (Ja, jag har dem ute även på vintern. Det piggar upp när de lyser, speciellt på den mörka årstiden.)

Trasig solcellslampa

Den ena sabbade kommunen när de var ute och slamsög i höstas (eget avlopp). Den andra dog när altandörren slog upp (lampan satt för nära dörren).

Ovan ser du plast”pluggen” som i båda bilderna pekas ut av en röd pil. Dessa lampor gick av på undersidan av denna ”plugg” och lämnade ett hål, som jag använde för att sticka igenom en franskskruv av lagom längd som jag hittade i en låda. Det skulle naturligtvis gått bra med något annat också, men detta var enklast. Kanske att man kan behöva borra upp hålet lite, men i detta fall så gick det bra ändå. Jag använde snabbepoxy från Biltema. Epoxy fyller bättre än lim och ger en hård och hållbar lagning såvida man rengjort delarna från fett och olja, så den fäster ordentligt.

Plugg och skruv härdarEpoxy är tvåkomponent, så man behöver blanda hälften epoxy, och hälften härdare. Eftersom detta är snabbepoxy så får man skynda på lite med att lägga på en rejäl klutt runt undersidan av skruvhuvudet och trycka fast skruven mot botten av plastpluggen. Så får den hänga och härda ordentligt.

solcellslampa färdig
Som ny fast bättre 😉

Här är en liten film som kan vara till hjälp;

 

Hur ska man olja altaner nu för tiden?

Ingen har väl missat att det kommit ut ny vattenemulgerad olja avsedd för att olja altaner och annat. Det är vanlig linolja ”upplöst” i vatten. Att emulgera olja i vatten är inget konstigt. Det har skett i djurvärlden sedan urminnes tider. Det kallas mjölk.

Vi som inte är tjugo längre kanske minns spektaklet på 70-talet när terpentinet byttes ut mot lacknafta. Terpentin är ett, för trä, väldigt bra lösningsmedel. Det är inget konstigt, eftersom det kommer ifrån skogen. Vanligtvis är det en biprodukt från massatillverkning, men det går att tappa direkt från t.ex. tall och sedan destillera fram. Lacknafta, även kallad mineralterpentin, är en produkt som tillverkas av mineralolja. Tyvärr varierar sammansättningen av lacknafta ganska mycket mellan olika tillverkare. Det skiljer sig vad gäller typ av råolja man utgått ifrån, och dessutom finns det en mängd olika framställningsprocesser.

Att man tog bort terpentinet har att göra med att den anses vara betydligt mer cancerframkallande än lacknafta. Lacknafta har dock en egenskap som inte är så rolig. Den löser nämligen upp ligninet i träet. Lignin är ett bindemedel i trä. Man kan, om man vill, likna trä vid ett kompositmaterial där cellulosa står för fibrer och ligninet är bindemedlet, limmet, som ger träet dess styrka.

ligninskadat trä

På bilden ser du hur det ser ut efter några år. Denna möbel är målad, men har varit enbart oljad under många år dessförinnan. Man kan tydligt se hur lacknaftan har löst upp trä där det är mjukt och lämnat årsringarna, som är betydligt hårdare. Det ger det typiska räffelmönster man kan se (och känna) på i princip allt trä som varit behandlat med lacknafta/olja under ett antal år.

Men, nu har det kommit alternativ. Olja som bärs av vatten. Ska man lita på den?
Själv har jag använt den i tre år nu och jag är positivt överraskad. Det är betydligt snällare mot träet, och dessutom så blir inte altangolvet svart/mörkt, utan snarare lite vitare. När man tvättar ett golv som har varit behandlat med lacknafta/olja så bildas ett svart ”klet” som kan vara lite besvärligt. Att tvätta av altangolvet inför en ny oljning om det är behandlat med vatten/olja är betydligt lättare. Så hur gör man?

1. Tvätta av golvet först. Att olja fast skiten är ingen bra idé och du kommer ångra dig när du åker på att byta golvet för att det är svart…
Använd medel som säljs till ändamålet, eller någon alkalie lagom utspädd. Själv kör jag med samma alkalie som jag använder till att förtvätta bilar med. Det blir soprent 😉 Det går att borsta upp skräpet med en piassavakvast och skölja bort med en vattenslang, men en högtryckstvätt underlättar betydligt.

2. Låt torka. Ja, just. Tills det är torrt. En nackdel som jag märkt med vatten/olja är att träet behöver vara ännu något torrare än vad som krävs med lacknafta/olja. Inte så konstigt. Hur ska en vattendränkt bräda kunna suga åt sig mer vatten? Man vill ju inte att oljan enbart ska lägga sig på ytan.

3. Lägg på olja med en bred pensel. Själv är jag lat, så jag använder ett förlängningsskaft istället för att krypa på knäna. Du ska ändå inte måla, utan snarare slabba på så mycket olja som träet klarar av utan att det rinner av. Är altanen rätt gjord så kommer överskottsoljan att rinna mot centrum av golvbrädorna, inte ut mellan sprickorna. Det har att göra med hur man vänder brädorna när man skruvar fast dem.

Bred pensel med förlängningsskaft

En annan nackdel med olja/vatten är att om det inte sugs upp till fullo av träet så bildas ”fläckar” av fasttorkad olja som lagt sig ovanpå träet. Det är väl ingen skada med det, men det kan se lite konstigt ut med blanka fläckar här och var. Dessutom blir dessa fläckar hala när det regnar. Dessa fläckar kan uppstå även med lacknafta/olja, men inte lika lätt.

Oljefläckar på altan

Jag har upptäckt att det enklaste tillvägagångssättet för att slippa detta problem är att olja altanen sent på eftermiddagen, när det har varit en fin dag. Slabba på redigt, som vi säger här i länet. Låt sedan altanen vara tills nästa morgon. Då går du ut och torkar bort överflödig olja. Gör du detta innan solen bränt fast överskottsoljan så är det lätt gjort. Jag sveper ett gammalt tygstycke, i år en t-shirt, runt en kvast och moppar upp resterna.

T-shirt runt en kvast

Tänk på att linolja kan självantända, så släng trasorna på ett säkert sätt, eller elda upp dem. Hos mig brukar de få gå ett varv till som oljetrasor, men då får man förvara dessa på ett genomtänkt och säkert sätt. (Plåthink med lock långt ifrån allt brännbart.)

Färdig oljad altan

Så här ska det se ut när det är klart. Väloljat, och inga fläckar.

Denna altan är ca 12 år gammal och det svarta från lacknafta/olja-tiden  börjar försvinna på grund av de årliga tvättarna.

Vad detta svarta består av vet jag inte. Men jag gissar på svartmögel kombinerat med alger… Rätt skönt att slippa det i alla fall.

 

Hur slipper man kantklippa?

rabatt runt trädTrädgård är kul, men ett inslag är lite tråkigare än andra. Kantklippning. Det tar massor av onödig tid som går att använda till något roligare. Det enklaste sättet att få bort problemet med kantklippning borde väl vara att få bort alla kanter?

Dessa bilder är tagna nu tidigt på våren när trädgården är som fulast 🙁 men då syns också kanterna bäst.

Jag har provat med barktäckning. Det fungerar ett tag, men sedan vet man inte var kanten mellan gräsmatta och rabatt går.

kantklippning2Man kan ju givetvis lägga en kant runt. Men det hjälper ju bara för att hålla rotogräset borta. Fortfarande en irriterande kant att trimma.

Man kunde ju köpa stapelbar kantsten på Byggmax eller liknande ställe, men det är inget roligt. Jag tycker heller inte att det skulle passa in riktigt och så har man fortfarande kanten man behöver trimma…

Jag hade en idé länge under förra sommaren, men jag tvekade lite inför att prova då jag inte var övertygad om att det skulle bli snyggt.

Rabatt med gjuten kant

Vad jag gjorde var att jag grävde ur 15 cm runt rabatten. Sedan fyllde jag i ca 8 cm singel (grus i 8/16 storlek) i botten så att det inte ligger fuktig jord och trycker mot betongen underifrån. Risken är då stor att det du gjuter börjar röra på sig på grund av tjälen. Med singel under så bryts kapillärkrafterna och det ligger inte något vatten mot betongen som kan expandera vid tjäle och lyfta /spräcka betongen. Jag sågade till små bitar av härdad masonit, storlek 20 x 7 cm. Oljehärdad masonit tar inte åt sig vatten på samma sätt som vanlig masonit. Även det för att inte råka spräcka /flytta betongen när det fryser på vintern.

rabattkantPå bilden ser du små ”ränder” var 35:e cm i betongen. Det är spåren efter masonitskivorna som sitter kvar. Skissen illustrerar hur det är gjort. Ca var 35:e cm har jag satt ner en bit masonit som är lika hög som betongen ska bli tjock, och lika bred som rabatten är bred. De bildar då avgränsare för betongen så att det blir som 35 cm breda gjutna ”stenar”. Det hindrar att kanten senare spricker på grund av rörelser i marken. Med dessa ”fogar” så kan stenarna röra sig lite grand utan att det spricker eller syns.

Enklast är att sticka ner masonitbiten och fylla med betong på båda sidor, så står den kvar själv sedan.

Rabatter är ju lite svåra då de ofta inte är raka i kanterna. Runt huset är det lättare. Här har jag använt vanliga betongplattor. Tanken är ett av gräsklipparens hjulpar på plattorna, så har man kanten trimmad.

Kant runt hus

Lite dekoration kan man kanske kosta på sig när man ändå håller på 😉

Om jag tycker det blev snyggt? Runt huset, absolut. Inget gräs som växer upp mot fasaden.
Rabatten.. det blev väldigt smidigt. Kanske man skulle prova att färga betongen grön nästa gång? Eller trycka i lite singel överst så det ser ut som grus. Men det är inte så anskrämligt så jag vill ta bort det. När allt växt upp så tänker man knappt på att kanten finns, och det är snyggare än grästussar som sticker upp från rabatten…

 

Täck över dina grejor så håller de längre

Vissa saker är lite svåra att förvara inomhus. Dessutom kanske man inte har plats för att förvara allt inomhus. Jag brukar täcka över trädgårdsmöbler och större maskiner istället för att släpa dem fram och tillbaka och låta dem ta värdefull plats inomhus. Problemet med att täcka över saker brukar vara att få täckningen att sitta kvar när det börjar blåsa. Man vill ju helst inte behöva hämta presenningar och annat hos grannen. Jag har provat ett antal varianter genom åren, men det som har fungerat överlägset bäst är att använda gamla plastdunkar. Man brukar få ganska många sådana efter ett tag, om man sparar dem vill säga.

En plastdunk fylld med vanligt vatten och sedan något slags snöre och en karbinhake är en variant som är väldigt smidig. Det är enkelt att ställa undan dunkarna när de inte behövs, och lika snabbt att haka fast dem i öglorna på presenning eller annan täckning.

karbinhake

klyv
Dunkarna fungerar bra till att hålla en presenning på plats. I detta fall för att täcka över vedklyven mellan gångerna.

Här har jag fyllt upp en dunk med vatten. Viktigt är att inte fylla den för full, då vattnet expanderar när det fryser och kan spräcka dunken. Sedan läcker det ut när det tinar… Då har du ingen vikt längre. 🙁 Ett starkt uv-tåligt snöre är ett måste. Jag har använt lite kabelstumpar. De håller i en evighet till detta. Sedan krävs en karbinhake. Jag beställde ett gäng via aliexpress då jag behövde rätt många, men det finns att köpa lite överallt. Det blir hållbart och billigast att köpa dem i aluminium. Rostfritt fungerar också bra, men förzinkade brukar börja rosta och kärva redan efter en vinter, så det är ingen bra lösning. Dessutom missfärgar rost om det ligger emot till exempel ett altangolv eller liknande. Det kan bli en tråkig överraskning när vintern är över.

sågÄven vedkapan täcker jag över. Till den använde jag en täckning som egentligen är avsedd för en gasolgrill. Men den passade utmärkt. Ibland får man improvisera lite ;).

Trädgårdsmöblerna täcker jag bara på vintern, för att slippa ta in dem.

Man skulle kunna fylla dunkarna med sand eller annat, men vatten är smidigt. Dessutom så blir det minimalt med besvär ifall en dunk skulle gå sönder. Då är det ju bara att slänga den i plaståtervinningen och fylla upp en ny dunk. Karbinhaken flyttar man givetvis över först.